To be or not to be...

Cuckoo!

 

This blog is right now hanging in the air.

Im doubting its existence.

I started to write to keep our family and friends updated in our doings, beings and thoughts.

But is this really of interest to you?

 

 

 

 

 

This is pictures from our place yesterday. 

So grey you cant even see the other side any longer. 

It kind of mirrored exactly how I feel about my blog. 

Totally lost. 

 

The only splash of color I found was that decoration bird.

Artificial made to make reality look more beautiful. 

And not even that helped.

 

Maybe it’s not only the blog feeling lost. 

I seem to suffer from a mix of adjustment difficulties, climate change, house crises and an empty nest feeling. 

I look at life with the same grey tone as my pictures.

I’ve lost my spirit.

I so hope I can find it soon.

Thats on my wishinglist for Christmas. 

 

Meanwhile, to be or not to be?

 

 

 

Vet inte om min första kommentar kom fram men kontentan är att jag helst skulle vilja vara nära nu och hålla om dig, tala om att allt o2rdnar sig i slutänden och huset kommer till slut bli jättefint. Titta på alla vackra ljus du tänder och se en förbättring i vårt och ett. Din blogg är det viktigaste vi tittar efter älskade Mia min

Vara kvar! Jag älskar dina inlägg och tycker du skriver så fint om livets alla sidor. I den bästa av världar borde man hinna med att träffas och prata om allt som händer i en älskad systers liv men man gör ju inte det tyvärr, men då finns du här på bloggen!😍😘💕